Att dagens (västerländska)samhälle är präglat av ett extremt informationsflöde är ingen nyhet. Dessutom tillkommer nästan dagligen nya informationskanaler. Parallellt med detta har det sedan 60 talet utvecklats en slags "bekräftelsens kultur" som idag är mer eller mindre en dominerande samhällsnorm.
Den kraftiga ökningen av informationskanaler har liberaliserat informationsmonopolet. Detta har självklart påverkat mediavärlden, konstvärlden och musikvärlden inte minst.
När det kommer till liberaliseringen av informationskanaler har flera omvälvande saker skett. Flera musiker har kommit fram utan att vara kopplade till skivbolag, andra artister har inspirerats av detta och skapat egna skivbolag.
Detta har som indirekt konsekvens att skivbolagen har tappat sin roll som "kvalitetskontrollanter" eller "grindvaktare" av den musik som når marknaden. Musiken når marknaden direkt utan filter och marknaden dömer efter egen smak.
Även tekniken har en betydande roll i denna process.
Utvecklingen inom kamerateknik, datorer och dess mjukvaror har gjort estetiskt/musikaliskt skapande tillgängligt för den stora massan. Detta inom både foto, musik/musikvideos samt konst.
När det sedan finns tillgängliga och kostnadsfria distribueringskanaler för alla dessa "hemmakreatörer" så ökar utbudet massivt.
En del av detta har spillt över på konstvärlden även om den är långt mer cementerad än var musikbranschen någonsin har varit. Till viss mån har galleristerna(likt skivbolagen) börjat att förlora lite av sin roll som kvalitetskontrollanter av konsten som kommer fram.
Så vad har denna utveckling haft för konsekvenser?
1. Flera kreatörer kommer fram men de har kortare karriärer och tuffare villkor.
2. Flera individer söker och får bekräftelse men de har färre och färre betraktare.
3. Delar av den akademiska konstvärlden sluter sig och jobbar med introverta och svårtillgängliga konstnärer för att distansera sig från den genomkommersiella konstvärlden. Dock börjar dessa 2 värdar nu att överlappa varandra.
4. De fåtal individer som lyckas bli superstjärnor idag och nå igenom havet av konkurrerande kreatörer är de som förstår att stimulera så många sinnen som möjligt på sin publik. Lady Gaga är ett exempel inom musikvärlden och Damien Hirst är dito inom konstvärlden.
Den kraftiga ökningen av informationskanaler har liberaliserat informationsmonopolet. Detta har självklart påverkat mediavärlden, konstvärlden och musikvärlden inte minst.
När det kommer till liberaliseringen av informationskanaler har flera omvälvande saker skett. Flera musiker har kommit fram utan att vara kopplade till skivbolag, andra artister har inspirerats av detta och skapat egna skivbolag.
Detta har som indirekt konsekvens att skivbolagen har tappat sin roll som "kvalitetskontrollanter" eller "grindvaktare" av den musik som når marknaden. Musiken når marknaden direkt utan filter och marknaden dömer efter egen smak.
Även tekniken har en betydande roll i denna process.
Utvecklingen inom kamerateknik, datorer och dess mjukvaror har gjort estetiskt/musikaliskt skapande tillgängligt för den stora massan. Detta inom både foto, musik/musikvideos samt konst.
När det sedan finns tillgängliga och kostnadsfria distribueringskanaler för alla dessa "hemmakreatörer" så ökar utbudet massivt.
En del av detta har spillt över på konstvärlden även om den är långt mer cementerad än var musikbranschen någonsin har varit. Till viss mån har galleristerna(likt skivbolagen) börjat att förlora lite av sin roll som kvalitetskontrollanter av konsten som kommer fram.
Så vad har denna utveckling haft för konsekvenser?
1. Flera kreatörer kommer fram men de har kortare karriärer och tuffare villkor.
2. Flera individer söker och får bekräftelse men de har färre och färre betraktare.
3. Delar av den akademiska konstvärlden sluter sig och jobbar med introverta och svårtillgängliga konstnärer för att distansera sig från den genomkommersiella konstvärlden. Dock börjar dessa 2 värdar nu att överlappa varandra.
4. De fåtal individer som lyckas bli superstjärnor idag och nå igenom havet av konkurrerande kreatörer är de som förstår att stimulera så många sinnen som möjligt på sin publik. Lady Gaga är ett exempel inom musikvärlden och Damien Hirst är dito inom konstvärlden.
5. Ett växande problem är att kvaliteten på produkterna som slår igenom bruset kan ifrågasättas då det handlar mer och mer om vem som skriker högst och mindre och mindre om vad som produceras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.