Konsten är under ständig dispyt då den i sig är ett språk som kommunicerar utanför givna ramar. Konsten är dessutom påverkad av tuffa marknadsrealiteter, kulturpolitisk styrning tillika diverse aktörer som vill skydda sina intressen. Listan på faktorer som påverkar konsten kan göras oändligt lång.
Mitt i allt det här finns konstnären med sin skapandeprocess, och betraktaren, med sin upplevelseprocess. Konstnären har ofta en komplex inre mångfacetterad komposition som ska processas tills den består av fysiska objekt. Dessa möter sedan betraktaren, vars process nu inte längre ligger under konstnärens kontroll. Detta är något av det vackraste i konsten, enligt min mening.
Hur ska man som konstnär behålla detta rena möte med sin motpart på andra sidan, trots alla dessa yttre faktorer som belastar och komplicerar processen?
1. Jag tror att man måste skydda kärnan i sitt skapande, likt man skyddar sitt barn eller något annat man älskar.
2. Man måste lära sig att skilja på illasinnad kritik, och konstruktiv kritik. Illasinnad kritik kommer ofta från människor som upplever att du tar plats på bekostnad av deras intressen, medan konstruktiv kritik kommer från människor som vill dig väl.
3. Jag tror att man måste jobba efter att hitta sin egen moralkodex, en kodex vars ramar man klarar att hålla sig inom. Detta för att inte trampa på någon, men inte heller bli trampad på.
4. Mitt i allt detta måste ge sig själv andrum, vända sig inåt och ställa frågan:
- varför gör jag det jag gör, vad är mitt syfte?
5. Man måste förhålla sig till fakta på marken, dvs hur samhället ser ut, hur marknaden ser ut, hur konstvärlden ser ut osv. Man kan förändra lite, men inte allt.
Att meditera över dessa punkter blir en av mina många läxor inför 2017!
Väl mött!
 |
| Mikael Altersten, konstnär. Foto: Galleri Lohme |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.